Här kommer jag skriva om mina största intressen, trädgård, inredning och då helst shabby chic, bakning,familj, min butik och gjutning i betong. Att få skapa fina å vackra saker får mig att må bra. Kommer även att skriva lite om vägen tillbaka från utmattningsdepression men mest om glada fina och roliga saker



torsdag 3 oktober 2013

Ett livstecken från mig...

Hej på er alla.

Det är mycket nu...alldeles för mycket IGEN och jag känner att det är en liiiten fin tråd mellan att jag håller mig uppe och att jag snart faller långt ner i källaren igen. Butiken går bra och jag trivs verkligen med det och jag har kunnat återhämta mig från min sista sjukskrivning, men det är ju så att inget ska ju vara lätt här i livet eller hur?
 För mig som redan har gått in i väggen två gånger så kan jag säga att min stresströskel är nog väldigt låg, känns ibland som att minsta lilla kan få en att må dåligt.. Det är en massa måsten överallt och jag har fortfarande svårt att sålla ut och ta det viktigaste, för när man är ensam i veckorna och ska tänka och ta hand om 5 barn och gå på möte hit och dit och krismöte ibland och åka till bvc, sjukhus med en son som nu går gipsad, en ska allergitestas, man sover dåligt och ligger och tänker och funderar och väntar på barn som inte kommer hem på helgnätterna osv osv och en pappa som ni vet till de tre äldre som inte bryr sig ett skit om sina barn, och min fina man nu som måste jobba borta hela veckorna
. Ja då är det återigen jag och mitt handikapp det sk " kontrollbehovet" när jag inte har koll på allt och alla då mår jag dåligt och när jag har koll på allt och far runt överallt för att ha kollen, ja då mår jag dåligt. Tjat hit och dit, kanske mest av välmening men i mina öron omvandlas ju det lätt till att bli att jag gör ett dåligt "jobb" med barn, hem och allt annat, istället.

En pappa sa igår att tänk framöver då sitter man och tänker tillbaka på den här tiden och skrattar. Jag var tvungen att gå därifrån för jag kommer aldrig att kunna skratta åt allt detta som händer just nu och som leder till att man blir sjuk. Det är inte det minsta roligt men det är ju troligen någon som inte har en aning om hur det är att vara stressad upp till öronen och lite väl höga krav på sig själv.

Jag började med lite tråkiga saker men det har ju hänt roliga saker oxå. Jag har ju numera en 6 åring som jag skulle göra en prinsesstårta till, en prinsesskrona på tyckte minsann lilla mamman här i huset:) den blev liiiite för hög den där kronan så fick stötta upp den lite men födelsedagsbarnet själv var väldigt nöjd och ville så klart göra tårtan ihop med mig.




Här är den, syns ju iallafall att den är hembakad hihi





Nu är ju hösten verkligen här så jag har städat ur mitt växthus, förutom lite chiliplantor som får stå i lite värme och mogna till sig.

Lite nytt på betongfronten, den mest svåra saken att kränga ur formen så tyvärr har det bara blivit de här två krukorna än så länge, jag måste ha hjälp för att få ur dom av minst två händer till..


 Lite skördefest när jag rensade och tog upp i mina pallkragar, så gott med egenodlat är det.








 Spanska flaggan här nedan heter denna klängväxt, kom igång jätte sent att blomma och nu har frosten tagit de här med.



Numera finns de här blommorna inte kvar, jag drog upp allt och slängde förra veckan, finns lite luktärtor och sådant kvar som får finnas lite till.

Kan tipsa oxå om det här företaget,ForLife som har ett gott syfte med sin verksamhet, de samlar in pengar till cancerforskningen, gå gärna in och stötta dom på deras hemsida, där de säljer bla det här fina mobilskalet.


Bäst att göra lite mat nu för ska öppna butiken idag vid 15:30 och ha öppet till 21 ikväll, det är en sådan handlahemmakväll i stan idag. Måste packa upp lite saker jag fick hem igår oxå från Ib Laursen, hanns inte med igår då jag hade försäljare på besök.

Ha en fin em å kväll.
Kramar Jennie


2 kommentarer:

  1. Kan verkligen känna igen mig i det du skriver. Alldeles för höga krav och att man måste prestera hela tiden. Kontrollbehov och så krävs det nästan ingeting så åker man i taket...
    förra veckan stannade jag hemma. Bara för att andas och bara vara. andas frisk luft lite mer och tagga ner.
    Men visst jag har inte 5 barn som du och min man är hemma om kvällarna.

    Va rädd om dig nu!!!
    Kraaaam Anna

    SvaraRadera
  2. Jaa det var mycket det där....det är inte lätt att vara ensam med många barn under veckorna.....men du kanske måste tänka liite mer på dej själv också, så du inte går in i den berömda "väggen" igen.....så jag säger bara sköt om dej min vän och försök ha en trevlig helg ;))))
    Kram bia

    SvaraRadera

Vad kul att du kikar in här, jag blir jätte glad om du vill lämna en kommentar hos mig. Då får jag ju glädjen att kunna kika in hos dig som har blogg.
Kramar. Ni som inte har blogg kan oxå kommentera. Gå in i rullisten vid kommentarsrutan och sätt dig som anonym, i kommentaren kan du sedan skriva ditt namn om du vill.Tryck på publicera när du skrivit färdigt.